Christine Owman: ”Jag har alltid vetat att jag ville bli musiker”

Christine Owman är aktuell med tre skivsläpp i år. Förutom soloalbumet Little Beast som kom i vintras har hennes band If They Ask Tell Them We’re Dead rönt framgångar i Tyskland med sin debutplatta. Dessutom kommer hennes andra band DunDun, där hon bland annat spelar ihop med ex-Cardigans-basisten Magnus Sveningsson, att släppa skiva i slutet på maj. I morgon eftermiddag gör hon ett litet gig i samband med Rundgångs Record Store Day-firande i Malmö och sen blir det en turné i Italien, Schweitz och Tyskland med start sista april. Vi ställde några frågor till denna, mycket produktiva, artist.

Hur och när skapar du bäst?

– Jag skapar i alla sinnesstämningar, men jag kan nog nästan säga att när jag mår bra och är glad så tolkar jag melankolin på ett bättre och objektivt sätt än när jag befinner mig mitt i det. Jag skriver ofta med hoppfull underton för att jag själv vill höra det. Det är väldigt sällan som jag fastnar i rent mörker. Jag vill inte dra ner mig själv, jag vill dra upp mig själv. När jag inte mår bra tycker jag oftast inte att att något jag gör är bra heller.

Vad lyssnar du på just nu?

– Hm, jag lyssnar väldigt lite på musik hemma eftersom jag konstant har musik i öronen på grund av eget skapande eller musicerande. Men jag går mycket på spelningar – när jag tar en paus går jag på en konsert. Tom Waits, Björk. Nick Cave och PJ Harvey är för alltid mina husgudar. Jag uppskattar musiker som rör sig mellan många genrer och uttryck.

Var det alltid en självklarhet att det var musiker du skulle bli?

– Jag har ifrågasatt mitt val av yrke flera gånger eftersom det är så osäkert. Men precis som min bror som är läkare har sagt ända sen han var liten att det var det han ville bli, så har jag någonstans vetat att jag ville bli musiker. Jag kommer ihåg första gången jag såg ett band på scen över huvud taget, på min allra första konsert och redan då visste jag att ”en dag ska jag stå där på scen”. Jag har verkligen alltid haft en vilja att förmedla saker, saker som alla ser och upplever, men jag har känt en form av dragningskraft till att uttrycka det.

Gör ditt yrkesval att du känner dig ”utanför normen”?

– Ja det gör jag ju, men efter vad jag har förstått så kan var och varannan människa känna så. Ibland har jag känt mig väldigt ensam i mitt kreativa arbete med mycket jobb, okonventionella arbetstider och dåligt betalt. Men det utvecklas hela tiden och utvecklingen är en del av drivkraften. Och forskar man lite i andra människor så ser man också att alla inte är så ”normala”. Det är skönt att folk vågar prata om det, oavsett vad man har för yrke eller bakgrund. Det handlar ju om fördomar och så också. En människa som jag tror lever ett ”konventionellt” liv kanske har en helt annan bakgrund och historia än vad jag skulle gissat.

Tycker du att du har du fått kämpa eller har du fått mycket gratis?

– Jag tycker att jag har fått kämpa jättemycket och har som sagt ifrågasatt mitt yrkesval väldigt många gånger. Men sedan jag bestämde mig för att sluta plugga och sluta jobba med annat än musik och bestämde mig för att satsa allt och strunta i reservplaner, sen dess har det funkat. Det var 2009 som jag sade upp mig och slutade plugga psykologi. Då insåg jag faktiskt också att jag inte bara ville vara inom musikbranschen utan att jag ville skapa även inom andra områden och började skriva teatermusik till exempel.

Du verkar ha skills inom det mesta. Finns det något du inte kan men som du skulle vilja lära dig?

– Jag har alltid velat lära mig att skejta riktigt bra. Men eftersom att jag förmodligen skulle slå mig väldigt mycket är det ett hinder. Med tanke på mitt yrke vore det ju dumt om jag skadade fingrar och handleder och så.

Christine Owman spelar ett exklusivt liveset utanför malmöitiska skivaffären Rundgång i morgon lördag (20:e april) kl 14. Adressen är Kristianstadsgatan 14.