Icona Pop: ”Vilket liv det skulle bli om det visade sig att vi hade kuk”

Begreppet popstjärna ger vissa associationer; för många symboliserar popstjärnor världsfrånvändhet, orimliga krav och bristande självdistans, men även hängivna fans, påkostade scenshower och ett stort genomslag. Svenska popundret Icona Pop äger stjärnstatus och alltsedan 2012 års megahit ”I Love It” har Caroline Hjelt och Aino Jawo vandrat på den röda mattan. Slutet är långt borta.

Icona Pop må vara framgångsrika, men duon utstrålar en attityd som fångar essensen av ödmjukhet. Både Caroline och Aino bjuder på sig själva, väljer att vara närvarande och ger intervjun en avslappnad känsla, vilket resulterar i ett intressant samtal. Vi pratar bl.a. om kopplingen till Finland, feminism och nervositeten av att uppträda på hemmaplan.

Hej! Hur mår ni?

– Det kan inte vara bättre! Äntligen på plats, skrattar Caroline.

Frågan svaras egentligen allra bäst genom en beskrivning av duons utstrålning. De har rest jorden runt, uppträtt i Osaka, på Ibiza, gästat festivaler och nu är det dags för Way Out West. Detta är bara ett urval, men sammanfattningen i sig ger svåra magsår och det är förbluffande att Caroline och Aino har energi att svara på mina frågor. Men det är uppenbart att de mår bra och samtalet blir en nonstop-konversation.

– Way Out West är verkligen rätt plats att vara på och vi har tjatat oss till denna spelning, vi ville så gärna vara på plats. Vi hörde av oss och tvingade festivalen att boka oss, skrattar Caroline. Inga tveksamheter från vår sida.

– Men det är ju inte första gången vi spelar i Göteborg, replikerar Aino. Och det är förmodligen inte sista gången. Vi älskar den här staden, det finns så mycket värme och det är verkligen speciellt att spela på hemmaplan. Pirrigt! Men hela Sverige känns som hemmaplan.

– Jo, det blir mer nervöst när vänner och familj finns närvarande. På något sätt blir allt verkligare! Det går inte att skärma av sig på samma sätt. Det är exempelvis speciellt att spela inför en japansk publik, som är väldigt artig, men denna upplevelse skapar inte samma fjärilar i magen.

I oktober 2012 uppträdde Icona Pop på ett halvfullt Park Lane i Göteborg, men de som dansade till ”I Love It” fick förmodligen ställa in följande dagars aktivitet. Undrar hur det känns att ha en sådan superhit och om det skapar oro inför framtiden. Att upprepa ett vinnande koncept som tagit dem till platser som Japan och Malaysia.

– Inte alls! Det är bara att köra på, ha kul, ta vara på allt som händer, förklarar Aino. Det går inte att fundera på sådana saker.

Intervjun förvandlas till grävande journalistik och samtalet glider in på medlemmarnas finländska bakgrund. Aino Jawo har en gambisk pappa och en finländsk mamma (de träffades i Stockholm). Caroline har en finsk pappa.

– Vi är ju halvfinnar, svarar Caroline. Det blev lite roligt när vi skulle spela där första gången och samtidigt försöka prata finska. Men jag har tyvärr tappat kontakten lite sen min farmor dog, det var hon som skötte kontakterna, fast innan har vi alltid firat jul, haft släktträffar osv. Och rent generellt har jag nog anammat lite av den hårda finska mentaliteten.

– Känner verkligen igen mig i den hårdare mentaliteten och att alla verkar ärligare. Det existerar även ett lugn som jag gillar, tillägger Aino.

Era spelningar skapar alltid feststämning, men det finns mer på agendan än bara party. Det går även att spåra en feministisk approach i er musik och detsamma gäller er som privatpersoner.

Båda är snabba med att visa sitt engagemang. Och det märks att frågan är viktig.

– För det första är journalister väldigt snabba med att döma oss som personer. Det är allt för vanligt med frågor som handlar om vår relation och hur vi som tjejer klarar av att vara sams. På förhand tror även många att vi är bitchiga och allmänt jävliga mot varandra, säger Caroline.

– Vi får höra mycket konstigt och amerikaner är specialister. Vi i Sverige har ändå kommit relativt långt i jämförelse. Sedan är dessvärre mer eller mindre alla män i den här branschen. Kvinnorna är väldigt få, påpekar Aino. Men förhoppningsvis blir det bättre. Det ska bli bättre, men det gäller att säga vad man tycker. Stå upp för sina åsikter!

– Det är även grymt med artister som Planningtorock, där kön är orelevant, säger Caroline. Hon får medhåll av Aino.

– Tänk vilket liv det skulle bli om det visade sig att vi hade kuk, medelålders män utan självdistans. Skruvad tanke!

Båda skrattar och på något sätt blir jag nyfiken på eventuell uppståndelse. Expressens och Aftonbladets löpsedlar försöker bräcka varandra.

– Men på scen är det mycket party och det är något som passar oss, tillägger Caroline. Det finns inom oss.

Sistnämnda svar ringar in duon på bästa sätt. Caroline och Aino möttes nämligen på en fest i Carolines kollektiv och därefter har de skapat svensk pophistoria (det är fem år sedan första träffen). I ett stort antal länder har de toppat listorna och succén har tagit dem till de största amerikanska tv-showerna.

Hur lyckas ni vara så jordnära? Är det inte lätt att stjärnstatusen stiger en åt huvudet.

– Vi är oss själva, det är inte svårare än så, förklarar Aino. Och det är fansen som gör oss till dem vi är, utan publiken är vi ingenting. Det skulle vara konstigt att dissa fansen genom att vara svin. Eller hur?! Våra spelningar ska vara underhållande.

Tiden rinner ut och med dessa ord tvingas vi runda av. Lämnar intervjun med samma känsla som vid inledningen. Icona Pop må vara popstjärnor, men de har inga divalater eller konstlade manér. Och detta samtal har endast förstärkt mitt intryck.

Många artister bär masker, de gömmer sig för att vara sig själva, men att uppleva Icona Pop, är som att hamna på en galen hemmafest. Detta är förmodligen en av orsakerna till duons enorma popularitet.